Studie
Tvättstugan som gör skillnad för både vardag och klimat
Vi tänker ofta på tvättstugan som ett vardagligt måste. Men i själva verket är den en plats där hållbarhetsarbete kan ta fart på riktigt. Forskning visar att gemensamma tvättstugor inte bara sparar utrymme och resurser, de kan också påverka vårt beteende och göra oss mer miljömedvetna.
Professionella tvättsystem ger lägre klimatavtryck
När vi pratar om klimatpåverkan från tvätt fokuserar vi ofta på elen som går åt vid varje körning. Men enligt en livscykelanalys från Chalmers ligger en stor del av miljöavtrycket i själva maskinerna, de så kallade kapitalvarorna (Klint & Frees, 2021). Tillverkning, transport och kassering av varje tvättmaskin ger koldioxidutsläpp som ofta glöms bort i debatten.
Här blir den gemensamma tvättstugan en klimatsmart lösning. När många hushåll delar på ett fåtal professionella maskiner minskar behovet av hundratals små hushållsmaskiner. Det betyder att resurser sparas redan i produktionsledet, inte enbart i användningsfasen.
Klint visar att just denna aspekt kan vara avgörande: miljövinsten med delade system är större än man tidigare trott, tack vare att kapitalvarornas påverkan räknas in. Tvättstugan blir därmed inte bara en praktisk funktion i flerbostadshus, den blir också en dold klimatmotor som gör hela bostadssektorn mer resurseffektiv.
Små puffar leder till smartare tvättbeteenden
Vi människor vill ofta göra rätt för miljön, men vardagen kommer emellan. Tvätten ska bli klar snabbt, barnen väntar på rena kläder och man väljer det program som känns enklast. Därför räcker det sällan att bara ge information om energisparande. Miljöpsykologisk forskning visar tydligt att information i sig har liten effekt (Abrahamse m.fl., 2005). Däremot fungerar så kallade nudges, små puffar som gör det enklare att välja rätt i stunden.
Ett konkret exempel är att ställa in eco-programmet som standard på maskinen. Förinställningar har visat sig ha stor betydelse för hur människor tvättar: är eco-läget default används det också mer.
Återkoppling är ett annat effektivt verktyg. När vi får se resultat av våra handlingar blir vi mer motiverade. Om tvättstugan visar hur mycket energi som sparats, eller att de flesta grannar valt låg temperatur, så påverkas fler att göra samma val. Små förändringar i vanor kan på sikt ge märkbara besparingar. En enkel skärm eller affisch kan till exempel lyfta fram: “Förra månaden sparade föreningen 420 kWh tack vare eco-programmet. Bra jobbat!”
Även visuella signaler kan styra. Om programknappar märks med grönt för energisnåla val, gult för medel och rött för energikrävande, ökar sannolikheten att fler väljer det hållbara alternativet.
Styrkan i dessa puffar är att de inte tvingar någon. De gör bara miljövalen mer synliga, attraktiva och ofta enklare och just därför kan de förändra både vanor och klimatavtryck.
Från forskning till praktik
För oss är det tydligt att maskiner och beteende hänger ihop. Vi kan leverera tvättstugeutrustning som är energieffektiv, hållbar och enkel att använda. Men för att verkligen få ut hela potentialen krävs också smarta lösningar som gör det lätt att välja rätt.
Det kan handla om tvättmaskiner där eco-läget och snabbtvätt är förstahandsval och funktioner som automatisk dosering optimerar användningen av tvättmedel utan extra ansträngning från användaren. PODABs maskiner är även utrustade med intelligenta sensorer som väger tvätten och anpassar vattenmängden efter tvättens storlek.
Kombineras detta med torkprodukter som använder energisnål värmepumpsteknik kan energiförbrukningen i hela tvättprocessen minskas avsevärt. Värmepumpstorktumlare är dessutom skonsamma för kläderna, vilket främjar hållbara tvättvanor över tid.
En social fråga, inte bara teknik
Tvättstugan är alltså mer än en plats för rena kläder. Det är en arena där vi kan träna nya vanor, påverkas av varandra och se resultatet av våra val. Med rätt maskiner och lite hjälp i vardagen kan den bli en viktig del av lösningen på bostadssektorns klimatutmaning. Och kanske är det just det som gör tvättstugan så speciell: här möts vardag, teknik och klimatansvar i en kombination som kan göra verklig skillnad.
Källor
1. Klint, E., & Frees, N. (2021). Sharing is caring - The importance of capital goods when assessing the environmental impacts of laundry systems in a circular economy. Chalmers University of Technology / Springer.
2. Abrahamse, W., Steg, L., Vlek, C., & Rothengatter, T. (2005). A review of intervention studies aimed at household energy conservation. Journal of Environmental Psychology.
3. Visser, M. (2023). Get rid of the eco-button! Design interventions to steer user choices. TU Delft.
4. Allcott, H. (2011). Social norms and energy conservation. Journal of Public Economics.
